Nu för tiden finns nästan inga av de gamla järnvägsparkerna kvar. De ansågs vara för kostsamma och att de inte längre hade någon funktion att fylla. Skulle man kunna använda sig av designen och tankarna bakom när man anlägger nya järnvägsparker? Jag vill i detta arbete därför lyfta fram dessa parker. Jag har genom litteraturstudier och studiebesök på järnvägsmuséet i Gävle tittat närmare på hur parkerna var designade gällande utformning och växtval.

För anläggningen av Änglarps Lugn - Sinnenas och hälsans trädgård, en blivande terapiträdgård i byn Änglarp utanför Hässleholm i Skåne har jag utfört ett gestaltningsförslag. Gestaltningsförslaget bygger på Patrik Grahns åtta rums- eller huvudkaraktärer för grönområden vilka han framtagit genom sin forskning om grönområdens betydelse och inverkan på människor. Patrik Grahn är professor vid institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp..

För att undvika en känsla av meningslöshet är det viktigt att arbetsmiljön känns levande. Vårt sensoriska system utvecklades i naturen och upplevelsen av livsmiljön förmedlas till 80 % av ljus. Dagens teknik ger helt nya möjligheter att skapa dynamiska ljusmiljöer, men såväl mätmetodiken som begreppsapparaten är dåligt utvecklad. Det som möjliggjort denna studie är att jag fick chansen att fokusera på Biokontorets gröna ljusa kontorsmiljö som en begriplig konkret arbetsmiljöförbättring, och att prova Synfältsanalysen som metod att analysera det ljusflöde man ser. Uppsatsens metodik kombinerar detta med intervjuer som visar att de flesta användarna av Biokontoren tycker belysningen är viktigast. Kombinationen med intervjuer om hur man upplever sin arbetsmiljö ger vägledning för hur tolkningen av de bildbaserade analyserna kan utvecklas. Uppsatsen inkluderar teori om att människor föredrar platser där det finns levande organismer och där vår förmåga att bearbeta information stimuleras lagom mycket och på lämpligt sätt. Ett problem som noteras är att dagens kontorsarbete och bildskärmar gör att det finns risk för synstress.

This essay examines what some of the Swedish authorities? argument are for vegetation, what their grounds are for the arguments and why vegetation is important for the human health and experience. I have examined publications and reports from 6 different authorities on state- , regional and communal level. The authorities which publications I have studied are Boverket, Naturvårdsverket, Folkhälsoinstitutet, Miljödepartementet, Länsstyrelsen Skåne och Malmö Kommun. The publications has been analyzed by different themes; Children and young peoples influence of vegetation, Elderly and sick?s influence of vegetation, Human health, wellbeing and experience of vegetation, Vegetation at work, The influence of vegetation on stress and The effect of vegetation in the city.

This essay examines what some of the Swedish authorities? argument are for vegetation, what their grounds are for the arguments and why vegetation is important for the human health and experience. I have examined publications and reports from 6 different authorities on state- , regional and communal level. The authorities which publications I have studied are Boverket, Naturvårdsverket, Folkhälsoinstitutet, Miljödepartementet, Länsstyrelsen Skåne och Malmö Kommun. The publications has been analyzed by different themes; Children and young peoples influence of vegetation, Elderly and sick?s influence of vegetation, Human health, wellbeing and experience of vegetation, Vegetation at work, The influence of vegetation on stress and The effect of vegetation in the city.

Detta självständiga arbete syftar till att ge ägarna till Château du Grand Val, Roland och Marie Nilsson ett utvecklingsförslag på de södra delarna av egendomen där deras mål med fastigheten är hörsammade och där planen är så tydlig att de kan följa den utan större svårigheter. Genom studiebesök, fält- och litteraturstudier har de södra delarna av egendomen fått ett nytt stigsystem där tyngdpunkten ligger på upplevelserikedom och orienterbarhet. Studiebesöken på Château du Grand Val har gett en bakgrundsinformation som sedan har använts till analyser över området. Analysmetoder som har använts är Patrik Grahns åtta parkkaraktärer och Gordon Cullens Serial Vision. Den första har använts som analys av vegetationens egenskaper och den andra för att analysera stigsystemet. Dessa analyser har sedan legat till grund för utformningen av stigsystemet och utvecklingen av den omgivande vegetationen. Arbetets fokus har legat på att skapa sammanbindande stråk mellan befi ntliga stigar och därefter anpassa vegetationen för att förstärka upplevelsen av stigen med hänsyn tagen till att gynna viltet på egendomen och den småskaliga skogsproduktionen. Resultatet redovisas i både text och illustrationer. Det innehåller en utförlig plan för skapande av ett sammanbindande stigsystem.

Uppsalas stadspark Stadsträdgården står inför förändringar då det finns planer på att bygga en stor arenaanläggning bredvid. Om planerna genomförs riskerar parken att påverkas negativt. Därför har jag analyserat och tydliggjort Stadsträdgårdens kvaliteter så att de kan bevaras och utvecklas istället. Den teoretiska grund jag utgått ifrån när jag analyserat parkens kvaliteter är Patrik Grahns parkkaraktärer. I sin forskning har han sammanfattat vad människor efterfrågar i parker till åtta parkkaraktärer.

Idag ökar antalet fall av utmattnings- och stressrelaterade sjukdomar i västvärlden. Inom området landskapsplanering finns tankar om att detta har ett samband med dagens snabbt växande städer och minskade utrymme för återhämtning i grönområden. Inom miljöpsykologin lyfter Rachel och Steven Kaplan, Roger S. Ulrich och Patrik Grahn fram miljön och omgivningens inverkan på mental utmattning och återhämtning. Målet var att undersöka, diskutera och jämföra deras teorier om mental återhämtning kopplat till upplevelsen av gröna miljöer med fokus på de tre delarna (1) det tillstånd en individ återhämtar sig ifrån, d.v.s.

Jonzon, C & Kvist, C (2009). ?Jag leker inte, jag jobbar. Fast på låtsats.? En studie om barns lek utomhus.

Över hela västvärlden blir hälsoproblem som hänger ihop med övervikt och för lite rörelse allt vanligare, därför har många länder börjat med att försöka få befolkningen att röra sig mer. Vandring kan vara en lösning på detta problem och därför har man i Jönköpings län börjat se över sitt vandringsledssystem. Gislaveds kommun, i Jönköpings län, har uppmärksammat detta problem och inlett ett arbete med att hitta lösningar för en modernisering och restaurering av Gislavedsleden.Syftet med denna uppsats är att utföra en observationsstudie och analys av Gislavedsleden och framlägga åtgärdsförslag där de behövs. Med hjälp av Rainer Brämers empiriska undersökningar om vandring och vandringsleder, Patrik Grahns parkkaraktärer och Kevin Lynch analysmetod studeras ledens upplevelsevärden. Analysen resulterar i förändringsförslag som kan förbättra ledens upplevelsevärden.

Vi kom i kontakt med Grön Rehabilitering som har sin verksamhet i Nääs slottsområdei Lerums kommun. Verksamheten var ett projekt mellan Lerums kommun ochSamordningsförbundet fram till våren 2014 med möjlig förlängning. Syftet med våruppsats var att på uppdrag av Samordningsförbundet och Lerums kommun undersökahur deltagarna har upplevt sin rehabiliteringsprocess. Studien skulle fungera som en delav en utvärdering av Grön Rehabilitering. Vidare var syftet också att undersöka vad somhade varit av vikt under rehabiliteringsprocessen för deltagarna, samt om de hade fåttmed sig några metoder eller verktyg som de fortsatt att använda.

Uppsatsen handlar om hur landskapsarkitektur och vetenskap möts. Frågeställningarna som har arbetats efter är: ?Kan evidensbaserade lösningar användas för att möta utmaningar i den täta staden, och i så fall vilka lösningar? Kan evidensbaserad kunskap användas som ett argumentationsverktyg för att ge landskapsarkitektur större legitimitet?? Arbetet består av en litteraturstudie som mynnar ut i exempel på evidensbaserade lösningar, med stadsförtätning som utgångspunkt, samt en avslutande diskussionsdel. Ett undersökande av stadsförtätning har gjorts för att förstå hur stadens utveckling påverkas samt i vilken kontext landskapsarkitekter arbetar. Uppsatsen börjar med en bakgrund till stadsförtätningens uppkomst och syfte och delas sedan in i fyra perspektiv: det rumsliga, sociala, ekologiska och ekonomiska.

Grönstrukturen är en av de övergripande strukturerna i vårt samhälle tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med: sociala, ekologiska och kulturella funktionsvärden. Det är ofta så att de sociala och kulturella värdena inte får lika stor tyngd vid beslutsfattande. Då är de främst de ekologiska funktionerna som går före eftersom den befintliga naturen har t.ex. skyddsvärda arter.

Mitt examensarbete är en del i förslaget ?Alternativ Järåskolan - Vi ska ha Sveriges bästa skola? och bottnar i den konflikt som blossade upp i min hemkommun Ragunda under våren 2012. Kommunen ville spara pengar genom att centralisera tjänster så som vård och skola, något som skulle leda till att Järåskolan i Bispgården skulle läggas ned och flyttas till grannbyn Hammarstrand två mil bort. Den nära skolan har många fördelar så som möjlighet att motverka den rådande trenden av ökad stillasittande bland unga, vara en skyddad utemiljö så barnen kan leka fritt och främja en ?aktiv transport? till och från skolan. Målet med examensarbetet var att skapa ett gestaltningsförslag för Järåskolans skolgård genom att svara på frågeställningen: Hur kan en skolgård gestaltas för att stimulera användande och tydliggöra skolans roll som nav i samhället? Jag använt mig av en litteraturundersökning med ledorden leka, lära och växa, inventering, analyser (Lynchanalys, Grahns sju karaktärer och SWOT) samt en brukarmedverkan i form av en gåtur med efterföljande återkoppling med Järåskolans elever och lärare. Detta resulterade i gestaltningsförslaget Växtkraft som är ett trebenat begrepp och svarar på frågeställningen genom samarbete, vegetation och ökad användning.

Grönstrukturen är en av de övergripande strukturerna i vårt samhälle tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med: sociala, ekologiska och kulturella funktionsvärden. Det är ofta så att de sociala och kulturella värdena inte får lika stor tyngd vid beslutsfattande. Då är de främst de ekologiska funktionerna som går före eftersom den befintliga naturen har t.ex. skyddsvärda arter. Det finns olika sätt att planera ett områdes grönstruktur som saknar befintlig grönska: Patrik Grahns åtta parkkaraktärer tillsammans med typaktiviteterna med sina tydliga inriktningar och konkreta innehåll kan ligga till grund för och inspirera till nya parker och grönområden.